Finlands slavistkrets inleder en serie texter om nuvarande och tidigare slaviska institutioner och ämnen i Finland. Detta är det första inlägget, om ryska språket och litteraturen vid Åbo Akademi.
En version av texten har tidigare publicerats på Slavistkretsens Facebooksida.
Foto: Gustaf Olsson
Vad får ett ämne på universitetet att bli levande och energiskt? Kurserna och undervisningen är en del, men än viktigare är de möten, diskussioner och idéer som föds där. Ett sådant ämne, levande och energiskt, är ämnet ryska språket och litteraturen vid fakulteten för human- och samhällsvetenskap vid Åbo Akademi, som erbjuder studier i ryska på nybörjar-, kandidat-, magister- och doktorandnivå. För att antas till kandidatprogrammet krävs kunskaper i svenska men för magisterprogrammet finns det en särskild kvot för internationella studerande, som kan antas utan förkunskaper i svenska. Ämnet ryska språket och litteraturen har således en mycket internationell prägel; det är en liten men förvånansvärt aktiv och kreativ akademisk miljö.
Åbo Akademi anordnade sporadiskt kurser i ryska redan på 1940-talet. Tydligare struktur fick utbildningsprogrammet på 1960-talet då intresset för ryska och ryskstudier växte i Finland. År 1967 inrättades ett lektorat i ryska, vilket Kurt Johansson fick. Samma år bildades ämnesföreningen Druzjba.
Personalen vid ämnet anordnar kurser, seminarier och gästföreläsningar som ger möjlighet för studerande och forskare att träffas, utväxla idéer och utforska nya möjligheter. Under många år har Åbo Akademi tillsammans med Helsingfors universitet anordnat forskningsseminarier i rysk språkvetenskap. Sedan coronapandemin hålls de i hybridformat i både Åbo och Helsingfors via Zoomlänk. Tidigare deltog även ämnet ryska språket vid Åbo universitet (Turun yliopisto), som även var en av grundarna till seminarieserien år 2014 tillsammans med Åbo Akademi. Ryskämnet vid Åbo universitet har tyvärr lagts ned, men det är ett tema för ett annat, kommande inlägg. Nu riktar vi våra blickar mot Åbo Akademi och ryska språket och litteraturen.
De ovan nämnda seminarierna är inte enbart till för seniora forskare. Först och främst är tanken med seminarierna att ge doktorander möjlighet att presentera sin forskning, få feedback från kolleger och delta i kollegiala diskussioner med finländska och utländska forskare. Det har även hänt att magisterstuderande har presenterat sina arbeten på seminarierna.
Seminarieserien är även tillgänglig för internationella forskare. Våren 2026 deltog till exempel professor Andrei Rogatchevski och professor Svetlana Sokolova från universitetet i Tromsø, Norges arktiska universitet, med föredragen ”Songs about Lukashenka” respektive ”Linguistic Markers of Attitude: The Expansion of the Suffix -ovsk- in Russian Internet Discourse”. Deras föredrag erbjöd en fascinerande inblick i moderna ryska lingvistik- och kulturstudier.
Tromsøprofessorer i Åbo.
Foto: Larisa Mokroborodova & Pax Slavica in Flux.
2024 var ett betydelsefullt år för ämnets del: professor Martina Björklund, som då hade varit ämnesansvarig för ryskan i över tio år, gick i pension. Martina var ämnets tredje professor, efter Carin Davidsson (under åren 1979–1987) och Barbara Lönnqvist. (1989–2013). Pensioneringen åtföljdes år 2025 av publiceringen av jubileumsboken Språk. Text. Dialog. Artiklar om ryska språket och litteraturen, som innehåller ett smakprov av Martinas breda och långvariga vetenskapliga publikationsverksamhet och bidrag till slavistiken.
Musik på pensioneringsfesten 2024.
Foto: Alina Lang
Till sist presenterar vi ett urval artiklar publicerade under de senaste åren av ämnets nuvarande och tidigare personal, som visar på spännvidden i forskningen som bedrivs vid ämnet.
Demidova, D. (2025). Constructionalization of body part constructions in Russian: five constructions with face, eyes, forehead, and back terms. Poljarnyj vestnik, 28, 1–28. https://doi.org/10.7557/6.8185
Olsson, G. (2025). Einige Scheingermanismen in fünf slawischen Sprachen. I: N. Vujčić & H. Acke. (red.). Sprache – Kultur – Kommunikation. Festschrift für Christopher Schmidt zum 65. Geburtstag. Peter Lang Verlag. 265–280. http://doi.org/10.3726/b22344
Lönnqvist, B. (2023). Olycksbrodern Mihail Zosjtjenko. Nya argus, 8-9, 268–272. https://nyaargus.fi/2023/8-9/barbara-lonnqvist-olycksbrodern-mihail-zosjtjenko-nya-argus-8-9-2023.pdf
Kapustina, E., & Björklund, M. (2018). Лексические средства экспрессивного и эмоционального воздействия в повести Астрид Линдгрен «Эмиль из Лённеберги» и её переводах на русский язык. Slovo, 59, 40–60. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-369646
Mokroborodova, L. (2018). Padonki language. I: A. Ledeneva, A. Bailey, S. Barron, C. Curro, & E. Teague. (red.). The Global Encyclopaedia of Informality, Volume 1: Towards Understanding of Social and Cultural Complexity. UCL Press, 357–362. https://doi.org/10.2307/j.ctt20krxh9
Oksana Kanerva, Helsingfors universitet
Gustaf Olsson, Åbo Akademi
Tekstit
